Sista fredagen

Oye, folket! Ni vet hur det är när tiden inte räcker tid. Ni vet hur det känns när deadlinens bila kittlar nackhåret och hur kyligt det blir arbetstempot går så snabbt som det viner om öronen.

Då så. 

Då har ni ett hum om hur min vecka har varit. Det är totalt galet. Nej, det är TOTALT galet hur mycket man egentligen kan få gjort innan förståndet trillar av. Tur att jag har fått perspektiv på tillvaron genom att träna. Det känns som om hela vardagen skulle gå under i något slags töcken om jag inte tränade alls.
I måndags kalasade jag med grispasset. Med på banan kom inte färre än fyra personer. Det, mina vänner, är inte alls illa då det i snitt brukar röra sig tre personer i gymmet samtidigt. Jag peppade, hoppade och höll koll på övningarna. Det var minst lika jobbigt som sist och svetten lackade. Underbart! 

Sedan dess har det blivit en squashmatch (där det förresten var längesedan jag blev SÅ arg. Kan väl sammanfatta med att vi båda är illa tjurskalliga.) och ett par styrketräningspass.

Och nu är det äntligen fredag igen. Det är min sista fredag som 20-någonting och det kommer jag fira i all ensamhet. Ja, min sista fredag alltså. Snus är på andra äventyr och jag vill bara ta det lugnt. Krypa ner i soffan och dricka hett the. Jag velar mellan att kolla på film eller återse någon fantastisk serie som jag inte sett på år och dag. Och jag ska lägga mig tidigt för att sova så länge jag vill.
Så fenomenalt fantastiskt!