Lyxig tortyrdag

(Obs. Beware. Lång text utan bilder. Alltså. Nada bilder. Se er själva som varnade. Sa jag att det också är vansinnigt många tecken?)

(Let
the
show
begin)

I dag har varit en sån där klasssisk ta-hand-om-mig-själv-dag. Ni vet sånna dar som fashionistas och medieprofiler unnar sig med jämna mellanrum. Nu är jag varken eller, men drar till med en sån ändå.

Det hela tog sin början i arla gryning (nåja...) med kaffe och en smoothie. Den sistnämnda svichade jag naturligtvis inte ihop själv. Njet. Tok heller. Det är sånt jag har Lisa till. (Hehe) Jag är inte helt på det klara med vad hon egentligen tjofsade i, men tror det kan ha rört sig om avokado, bananer, yoghurt och eventuellt en skvätt hjortronlikör.
Planen för el dia, som man säger på español, var att åka hela långa vägen till Stockholm för att låta mig torteras under 90 minuter. En massage, med andra ord.

Men det höll nästan på att sluta på hemmaplan. Nån stulade mitt resekort på pressbyrån i uppsala. Eftersom det var lyxdag köpte jag med mig en keso på tåget. För att snabbt kunna stämpla kortet innan påstigning höll jag det redo i vänsterhanden. I tre sekunder släppte jag koncentrationen och betalade min vita muminfärs. När jag tittade på vänsterhanden igen var den helt tom. Kortet var puts väck. Det låg inte på golvet, inte i min jackficka eller på disken.
"Såg nån nåt?" gastade jag. Nä. Inte en själ. Och jag spänstade snabbt som attan för att köpa enkelbiljett. Rackans!!!

Nåväl. Resan till min forna hemstad gick som en smäck, blev till och med underhållen av en telefonpratande tjej som utförligt berättade om "hotellincidenten" när hon följde med en kändis upp på rummet. Mycket smaskigt, mina vänner. ;)

På kaptensgatan väntade Aranyo som snabbt gick till verket. Det kan väl knappast beskrivas som rogivande. Jag menar, varje gång hon kom till en öm punkt tryckte hon till rejält. Ibland trodde jag att hon ville komprimera hela mig till en liten platt skapelse som ryms i en skokartong. Aj. Men ändå på ett okej sätt.
Hon konstaterade att det förmodligen krävs ett par omgångar till för att lösa upp alla "bucklor och sånt" i nacke, axlar och rygg. Jorå. Jag är inte speciellt svårövertalad :) Dessutom luktar massageoljan vääääldigt gott.

I detta nu har jag traskat runt en stund och sonderat terrängen gällande vinterkängor. No more kalla fötter för Ruthie denna vinter. En kaffe med nåt ännu obestämt tillbehör väntar runt hörnet och om nån timma möter jag upp Lisa utanför massagestället. Kanske avslutar vi dagen på samma sätt som den började; med en smoothie. Fast den här gången kommer jag att hålla mer koll på ingredienslistan. Det går ju inte an att hutta hjortronlikör både morgon och kväll!