Träningen och den vansinniga tanten

Det är alltså så här det ser ut när man ligger på golvet i omklädningsrummet.

Varje onsdagslunch är vikt åt träning. Det finns liksom inga andra alternativ- då SKA man kämpa för kung och fosterland. Och då spelar det liksom ingen roll att det står "STÄNGT" på dörren till gymmet (Och en hudvårdsalong i korridoren som leder till gymmet) Det spelar inte heller någon roll att själva dörren in till alla maskiner och redskap är lika barrikaderad som Riga under Ryssarnas ockupation. Det som spelar roll är att man kommer in i omklädningsrummet. Där fanns ju perfekt plats för två personer att skutta upp och ner, göra armhävningar, knäböj och Gud vet vad.

Musiken fick vi från en iPhone och resten var upp till oss. Visst tog luften slut efter halva passet och visst var golvet onödigt hårt för att göra situps på. Men visst var det skönt att klara av ett högintensivt intervallpass.
Fast.
Damen som har salongen blev inte lika glad. Det var längesedan jag beskrevs i liknande termer som luspudel. Inte hade vi en aning om att salongen var öppen, det stod ju stängt över just den skylten. Hur skulle vi kunna veta att hon väntade en kund en halvtimma senare. Och inte visste vi att det var förenat med ursinne att använda ett omklädningsrum som tillhör ett annat företag.
Men det borde vi kanske ha gjort. Vi borde kanske ha tänkt ett steg längre och insett att det inte är okej att gå in genom en dörr trots att man har nycklar till den.
Fast just nu är jag bara glad att vi fick ett träningspass avklarat. Arga tanten får jag ta nästa gång jag är där.