Jisses

Det finns saker som är bra att komma ihåg. Som att ta upp matlådan ur frysen när man kommer på morgonen och inte vänta tills klockan slår tolv. För där - med en bit av inlandsisen i handen- inser man att det tar längre tid att för klumpen att tina än för plutonium att brytas ner. 
Det är då man micrar i tio minuter men ändå får iskristaller i kindtänderna. Och ingen, framför allt inte kollegorna, ser det som en uppoffring eftersom man har ockuperat micron så att kö har bildats.
Kö.
Jisses.
Kö.
På riktigt.

Det märks att de inte har blivit luttrade av SJ och deras singnalfel/tågkö/personalbrist/löv-på-spåren/snö-mellan-hjulen/vagnsfel/vulkanutbrott/jordens-undergång.
För vad är tio minuter mot att häcka 40 minuter mellan Knivsta och Märsta när boken är utläst och det saknas mobiltäckning?
Precis.
Kö.
Jisses.