Ruths marginalanteckningar

För ett tag sedan ploppade det upp en förfrågan om träning och brännboll på Facebook. "Fantastisk idé" tyckte jag och klickade i attending. Dessvärre jobbade jag över en timma i kväll och missade själva träningsdelen. Men jag hann gott och med picknicken och efterföljande brännboll. Jag har inte spelat på hur många år som helst och funderade väl hur det skulle gå. Jag menar; är ju en tävlingsmänniska och vill få till så bra slag som möjligt och helst både en och två helvarv med några enhandslyror.

Ciccis, jag och Åsa i picknickstagen. Vet inte varför jag ser så... så... dryg ut. Bjuder på den!

Japp, det är jag som sitter uppflugen på ryggen. Nåt måste man ha för sig under tiden man väntar på att få slå.

Nåväl. Vi delades upp i två lag (Jag bistod med block och penna- en sann journalist har alltid med sig det i väskan...) och drog igång spelet. Precis som sig bör kom psykningar från både höger och vänster. Långa, hårda bollar varvades med sånna som inte träffade träet alls och "Jag var visst i luften" blandades med "du är så bränd att det ryker om dig"

Åsa matchade lika snyggt som jag med chockrosa och neongrönt. Stiligt!

Hur det gick? Mitt lag förlorade med två ynkliga poäng. Det betyder bara en sak, revansch senare i sommar!
(Fram tills dess kan det hända att ni ser mig med brännbolls trä och boll, tränades i Rålis..)


Tack sötaste Åsa och Jane för lånet av bilder!