onsdag 5 augusti 2009

Aj, vad ont det gjorde!

Där står jag böjd över dillkronorna och höll som bäst på att nappa knippen. Pappas bikupor är belägna ungefär tio meter från landet och enligt honom inte ens bry sig om mig. Kepsen var djupt nedtryckt över pannan och håret inbuffat. Allt för att nyfikna bin inte skulle tycka att min lingula hår vore nåt att trassla in sig i.

Till höger, bakom den röda ladan finns kuporna.

Det gick en minut och några sekunder. Plötsligt hörde jag ett ilsket surrande runt vänster öra. Jag stelnade i en högst obekväm pose och önskade det där biet miltals iväg. Surrandet ökade, blev mer intensivt och ihållande.
Illa.
Det här var inte alls bra.
Ett tecken på att det lilla asaet är rejält uppretat och bara har en tanke i sitt lilla huvud.
Att sticka.
Det brände till å det vildaste på baksida axel. AJ!!! Jag tog till flykten och fick till rekord på 40 meter spurt, tappade flipflopsen på vägen och var på vippen att tjuta "Jag blev stucken!!!"

De krälar ut och in i flustret för att komma in till vaxkakorna och lämpa av nektaren.

Det gjorde jag väl i köket och medan mamma hämtade salubrin (Det används fortfarande!) mässade jag aj-aj-aj-aj... Det värkte långt in i axelleden och jag fick snabbt en hettande bulle. Syster for in och blängde surt på gadden som jag höll i handen. I den andra fanns dillen ihopknycklad. Tur att jag inte hade tappat den, hade inga som helst planer på att gå ut i landet igen för att hämta ny. En gegga av vatten och alvedon smetades på sticket och det hela lugnade ner sig. Men det tog i runda slängar tre timmar innan det slutade värka och ytterligare ett par innan det inte kändes alls. Tur att bina ger så god honung, annars hade jag antingen bränt ner kuporna eller drällt DDT i dem...

Där, vid den vita pricken blev jag stucken. Rackans vad ont det gjorde!

Inga kommentarer: