Ut ur båten och upp på cykeln

Jag är med cykel! Nä, menar inte den som jag fick tag i förra veckan att ha i Uppsala. Nope, jag menar den cykeln som Mela pekade ut. En hybrid från Nishiki, snabb som sjutton och lätt som en treåring. Jag hämtade den i Årsta igår kväll och cyklade hem till Kungsholmen. Jag var vansinnigt nervös innan. Att hitta är (uppenbarligen) inte min kopp te och att ta sig fram på två hjul är sannerligen svårare än att skutta på t-banan.

För att kunna gå på vattnet måste man först kliva ur båten...
(Ja, det vill säga, för att lära sig stans cyklevägar måste man ut och testa dem.)

På swahilin lärde vi oss passande att fråga om vägen samt beskriva den. Mellan fraser som "Jag ska gå till busstationen, hur hittar jag dit" och "Sväng första höger på den stora vägen", funderade jag över hur jag skulle hitta till mitt crib.
Tjejen som jag vägbeskrivning-sparrades med hade passligt nog en karta över Stockholm med sig. Tillsammans sökte vi den smidigaste vägen hem. Haha, de andra undrade vart vi hittade Västerbron och Hornstull någonstans på den afrikanska stadskarta vi skulle öva på från början.

I stället för Sl- kort- Nishiki!

Hur det gick? Jo tack, alldeles utmärkt! Jag följde skyltarna och allt gick hur smidigt som helst. Det enda jag ångrar är att jag inte hade på mig handskar, fingrarna blev grymmans stela! Oh dear, det här med att bli cyklist på heltid kan bli bra!