Alla dessa timmar som blir till en dag

Det verkar som om jag är dömd till att vakna mitt i natten. Runt tre orkade jag inte försöka somna om längre. Steg upp och fortsatte med min oändliga packning. Nu är alla åtminstone skrivbordsprylar fint sorterade i en kartong. Det ser så prydligt ut att jag knappt nänts att plocka upp dem på lördag!

När klockan blev lagom mycket dressade jag om och åkte till gymmet. Terese skulle ju ha spinning! I vanlig ordning bjussade hon på ett kanonpass! Dessutom var en av mina kompisar från kyrkan där, riktigt skoj!

Tur stilpolisen inte var vaken vid sextiden när jag åkte till gymmet. Vet inte om de skulle ha placerat min outfit med löparbrallor, converse och vinterjacka som "katastrof" eller helt enkelt bara "get outta here".

Skyndade hem (sol, sol soooool!!!!) åt frukost och gav mig i kast med dagens arbete. Skrev som en liten blå och hann med nöd och näppe med pendeltåget in till stan. Jag skulle nämligen till Frälsningsarméns lokaler vid Hornstull. Där finns ett härberge för hemlösa. Min uppgift är att upplysa hur verksamheten kan hjälpa till. Och inte minst vad VI kan göra för att hjälpa dem. (Här skulle jag kunna fortsätta i all evighet... Ni får helt enkelt läsa artikeln!)

Phew... plitade ner några extra stödord och begav mig mot kurslokalen. Jajamen, det är tisdag och det betyder SWAHILI!
Den här gången var det bara förvirrande och orden snurrade runt i huvudet. Inte bara på mig utan för precis alla... Det ska visst vara så när man har kommit halvvägs genom kursen. Bah, inte känner jag mig bättre för det. Hoppas att det vi gick igenom idag har landat i hjärnbalken till nästa vecka.

Karibu...

Och under tiden jag har skrivit det här har jag svirat ihop några matlådor. På en tisdag, helt snurrigt! Jag som annars bara pysslar med sådant på söndagar. Tsss...
Ha det gott, darlings!