Under min hood

En kollega ställde sig vid mitt skrivbord idag. Jag märkte det inte förrän han ryckte lite försynt i min hood. Jag hade dragit upp den över huvudet, så långt över pannan att den nästan snuddade vid ögonbrynen. I öronen dundrade Mix Megapol och jag nynnade med i någon klatschig låt.

"Hörru, du ser ut som en terrorist!" log han finurligt.
Jag drog ur öronsnäckorna.
"Terrorist, eller kanske en av Oklahomabombarna. Jag kan inte riktigt bestämma mig. Det är bara solglasögonen och scarfen som fattas" filosoferade han och fortsatte:
"Tur att vi vet att du är så snäll. Men om Säpo kom in här skulle du säkert bli förhörd."

Haha. konstruktiva samtal vi har på redaktionen ibland! Jag vet inte riktigt vad han ville. (Den enda gången vi har haft säkerhetspolisen på plats var när Israels ambassadör hälsade på.) (Galet vad många snyggingar det gled omkring! Mörka uniformer, välkammade frisyrer och små walkie talkies i nävarna...)

Kollegan undrade säkert varför jag såg ut som en obstinat tonåring... Det är inte så hemskt många fler än jag som svidar runt med hooden uppdragen. Jag ryckte på axlarna. Hämtade en kopp kaffe och lyssnade på nästa låt.