Klockan är efter läggdags och jag har precis kommit hem. För att varva ner lite tittar jag på Criminal minds, fast det inget vidare bra knep att få ner pulsen. Att kolla på thrillers innan jag somnar brukar ganska effektivt skrämma Jon Blund på flykten.
I alla fall.
I kväll har det blivit två timmars träning. Jag skulle vilja skriva två timmars härlig träning, men inte den här gången. Jag vet inte riktigt vad det beror på. Antingen var jag fortfarande upprörd över en situation på jobbet tidigare i dag, eller så var jag helt enkelt inte på humör att träna. Fast förmodligen borde jag gett mig i kast med något som jag inte behövde koncentrera mig speciellt mycket. Med andra ord lade jag inte manken till utan sveptes bara med i den allmänna yran.
Det är så att jag skäms.
Träning SKA inte bara avklaras, åtminstone inte i min värld. Den är värd att behandlas med passion, energi och glädje. Om inte för min egen skull så för de runtomkring som inte vill fastna med blicken på ett surkart i rosa linne.
Om nu Jon Blund dyker upp i natt, vågar man hoppas på att han har med sig ett färgglatt paraply?
2 kommentarer:
Åh! Hoppas att du fick sova bra :)
Och jag håller MED... träning ska inte "klaras av", det ska vara ROLIGT. Fast ibland, hm, ibland BLIR det ju inte som man vill eller har tänkt sig...
joho: jaaa, somnade som en liten blå. Jag borde lyssnat på magkänslan och gjort något annat när första jag-vill-inte-känslan uppenbarade sig. Men nu är jag ändå glad att jag slutförde, även om det inte alls var skoj då.
Skicka en kommentar