tisdag 15 februari 2011

Ohooo, det är ju kallt!

Så här såg det ut i går kväll när jag traskade hemåt. I dag låg ytterligare centimeter med gnistrande snö på marken och mobilen visade att det var minus 13 i Stockholm. Den visade att det inte var mycket kallare i Uppsala. "Inte värre än så?" kaxade jag och drog ner mössan över öronen.

Jorå.

En del straffar Gud med detsamma, som farmor skulle ha sagt. Det var vajsing på loket och tåget tuffade in en halvtimma sent. Ett gäng frusna resenärer (som tittade avis på de med kaffemuggar i nävarna) smet ombord på regionaltåg 809 mot Uppsala. En stund senare nåddes slutdestinationen.

"Oh0o vad kallt" tänkte jag medan näsborrarna frös. "Sweet Jesus, it´s freezing" knotade jag under tiden hojjen studsade på isiga knögglor. "Jag döööööör" kved jag när fötter, händer, kinder och lår protesterade mot rysskylan.
And I´m telling you; det är en sak att frysa. En helt annan att värka sönder och samman.

Plötsligt svängde en tjej vänster, just som jag var på väg om. För att inte krascha drog jag ner hälen i marken. Men foten saknade styrsel, fingrarna släppte inte styret och det såg ut som när en tonåring (från förorten med tribaltatuering och trasiga jeans) stegrar mopeden men blir övernitisk och välter över. Precis så. Och näsan i snön, armbågen i isen och tårarna i ögonvrån. Den känslan.

Nästan tre timmar senare har jag en oförsvarlig mängd kaffe i kroppen. Jag börjar med andra ord bli varm och muttrar åt min vädertjänst. Det var minus 24 i Uppsala. Och jag tar gärna emot spons för taxiresan hem. Thnx!

4 kommentarer:

soffan sa...

Oh fy fy fy, stackars stackars dig! Det är vidrigt att frysa så, tro mig, jag har varit nära gråten mååånga gånger under alla de år jag jobbade med hästar. Brrr...

Unknown sa...

tänk va bra att jag har en luggsliten kofta på mitt kontor då... kram

Anonym sa...

Sometimes life is just gooood =)

Ruth sa...

soffa: Det är verkligen vidrigt! Det gör ont i hela kroppen och man vet inte hur man ska bete sig för att inte frysa. Hemskt!

Ingela: Jaaa, tack för koftan!!!

anonym: Eller hur!