The Nike Blast (2/2)

Mela och jag nån gång mitt under dagen. Trötta men söta ;)
(och Frida tog bilden)

Dag två och kroppen gjorde minst sagt ont. Det märkte jag absolut när jag vaknade till vid kvart över sju. For upp raklång med ett tjut "Jag har försovit mig!!!" Jag var bergsäker på att det var måndag. Tumlade ner för stegen och snubblade fram mot radion för att dra på P1:s morgonnyheter. Men i stället strömmade Vetenskapsradion fram. Jag tvärstannade, trampade ett par steg på stället och insåg att det var söndag.
Söndag och andra dagen på The Nike Blast. Ett par timmar senare var gröten i magen och väskan på ryggen. Lite stelare än gårdagen men med fokus i blicken, precis som det ska vara.

Det var fullt ös i hallen när jag kom. (med cred till Tess för fotot!)

Väl på plats slog jag mig i dank med Mela och skuttade in på dagens första pass; Nike free med Johanna Andersson. Passet var uppbyggt med tre block- ben där en serie övningar gjordes i två omgångar med styrka, flexibilitet och kondition. Jag älskar sådan här träning! Hårt, skoningslöst och alldeles alldeles underbart... Tänk om Johanna kunde göra alla pass- alltid! :)

My little kettlebell-friend. (tack Lotta för bilden!)

Egentligen bokade jag spinning här, men satsade på föreläsningen med Per Holknekt- mannen bakom märket Odd Molly. Hans berättelse är makalös och helt fantastisk! (Ladda ner hans sommarprogram och lyssna själv)

Med en tår i ögat kvistade jag i väg till Kettlebellen. Jag förväntade mig mjölksyreträning å det vildaste men hamnade på en grundlig genomgång hur man den, totalt blev det tio minuters träning. Med facit i hand kunde jag gott ha gått på spinningen och ändå varit pigg i kroppen till dagens sista pass; piloxing.

Petter rappade tre låtar för oss. Sicket drag!!

Omg. Vad ska man säga... Jag har ingen lust att vara negativ- vill inte vara negativ! Men piloxing måste vara blad det fånigaste jag testat på i träningsväg. Samtidigt tvivlar jag inte på att det är bra träning. Utför man rörelserna korrekt (som är en blandning mellan pilates, box och dans) och nonchalerar alla "ohhhh" och "ahhhh" som stönas fram är det nog effektivt. Ben och balans får sig en genomkörare men det imaginära rosa glitter som formligen drasar över scenen stör mig ofantligt mycket. Jag är glad att jag provade men kommer inte testa igen.

Baaaaalans och dans.

Summa sumarum: Nike-helgen är bland den roligaste och bästa på hela året. Jag älskar konceptet, träningen, folket och allt runtomkring. Jag hyser stor beundran för dem som slitit med eventet och för alla instruktörer som ger så totalt av sig själva. Nu är det ett år kvar till nästa Blast- jag längtar redan.