Som ni vet tampades jag med rugbytjejerna och deras CrossFit förra söndagen. I lördags skickade Mela ett mess och sa att jag fick plats även denna helgdag. Tjoho!
Efter uppvärmning och teknikgenomgång var det således tiden inne för Wod, work of day. 7 cleans, 7 pushpress och 7 knee 2 elbow.
Jag visste att det skulle bli tufft, men insåg nog inte hur bristande min teknik var... Med tanke på att jag inte har gjort strikta cleans innan, är det kanske inte så underligt. Men det är vid sådana här tillfällen som min dåliga sida med uruselt tålamod visar sig. Jag är van att förstå och att kunna klara av saker relativt fort. Men när det dyker upp något som inte riktigt går som jag planerat (som bilkörning och hur man langar upp en stång på axlarna) blir jag riktigt sur. Illa? Japps. Tja, det här blir väl karaktärsdanande om inte annat!
I alla fall.
När jag hade gjort tre varv med två återstående, trodde jag nästan att hjärtat skulle flyga ur kroppen. Galet jobbigt! Benen skakade, händerna gjorde förbenat ont och underarmarna var alldeles stenhårda. Lassade av några kilo och tryckte mig igenom de sista övningarna. Flämt och flås och oerhört imponerad av några andra som tog nästan dubbelt så mycket i vikt som jag. Oh man, här har jag mycket att lära! Men ändå, jag har börjat dra CrossFit-stenen och rackans om jag inte ska lära mig det här ordentligt!
2 kommentarer:
Inspirerande! Och kul med nåt helt nytt. Brukar ju gå snabbt framåt i början så bara till att kämpa på antar jag.
sjukt jobbigt det låter! och sjukt kul!!
Skicka en kommentar