fredag 11 december 2009

Nada glögg men mucho sång

Imorse bestämde sig SJ för att ta det extra lugnt. Själv märkte jag inte speciellt mycket av dramatiken eftersom jag sover som bäst mellan Märsta och Uppsala. Uppenbarligen stod vi stilla en tjugo minuter mellan ovanstående platser. När jag som vanligt kvicknade till i Uppsala, visade klockan tio över åtta i stället för tio i. Hoppsan hejsan Kerstin! Min omedelbara tanke var inte att jag skulle komma för sent till jobbet utan att jag skulle missa lucian!
Hemska tanke!

Tänk om de kunde väcka mig varje morgon med sköna stämmor!

Tur att hojjen går så snabbt som den gör och jag snubblade in några minuter innan de vitklädda tågade in. Väluppfostrad som jag är, trängde jag mig inte i glöggkön utan ställde mig snällt i ledet. Till ingen nytta alls visade sig. Glöggkannan var hopplöst tom. Efter luriga efterforskningar visade det sig att en annan kollega råkade putta ner hela kannan rakt ner i poolen. (som ser ut ungefär som en vallgrav och omger hela ön där lunchgästerna sitter) Plums, liksom och vattnet såg visst ut som den första av Egyptens tio plågor. (antingen läser du 2 Mos.7:14-24 eller så klickar du här) Jag varken surade eller grinade utan tog en lussebulle och en kopp kaffe och njöt av skönsången.
Mucho fint!

Med en sådan start kan man inte annat än att jobba på bra!

2 kommentarer:

Åsa sa...

Hihi vilken skön liten lusseberättelse. Synd bara att du aldrig fick någon glögg. Hoppas att vi ses på CrossFit i morgon. Det ska bli grymt skoj! :)

Jenna sa...

Så himla roligt att finna nya bloggar genom såna här trevliga träning och bloggevent :) Nu har jag bläddrat bak massa sidor i din blogg!

Jag märker att du oxå sitter på SJ till Uppsala så gott som varje dag! Jag har haft hyfsad tur och inte drabbats av så mkt förseningar hittils. Men som du säger är ju morgontåg dit ett utmärkt tillfälle att förlänga nattssömnen lite :)