Suprise, suprise!

Jag känner Cicci ungefär sedan trakterna kring trafikomläggningen. Vi var med i samma barnkör, hängde i "gänget", tog sällskap på skolbussen, har sett otaliga filmer tillsammans and so on. Vi flyttade till Stockholm med några månaders mellanrum och träffas när möjligheten ges.

För några veckor sedan hörde hennes sambo av sig. Han tyckte att hon jobbade alldeles för mycket och inte riktigt hade ork för att träffa kompisar. Och kommer inte Muhammed till berget, får berget komma till Muhammed. Jag och Jocke kom på att en suprisemiddag vore en rackans trevlig grej att fixa. Vi planerade kvällen i absolut största hemlighet, diskuterade meny och hur överraskningen skulle kunna bli så stor som möjligt. Tillslut bestämdes att göra det så enkelt som möjligt; möta upp Jocke vid stationen och göra entré samtidigt som honom.

Jocke och Cicci, nån midsommar en gång i världen.

Om hon blev förvånad?
Oh yeah. Efter de tre första förvirrade sekunderna fick jag en jättekram. Jocke fixade maten; kyckling med pesto och mozarella (jag petade på den och försökte avgöra när den var klar. Haha) Cicci fick en snilleblixt och plockade fram ostkaka ur frysen. Det måste vara bland det bästa som någonsin har svängts ihop i ett kök. Med andra ord; I love it!

Några glad bubbelcola, Idol och skönt prat om livets väsentligheter kändes som balsam för själen. Aningen efter sängdags begav jag hem mot Kungsholmen igen. Fantastiskt glad och nöjd över att kvällen blev så lyckad!