Ruths marginalanteckningar

Blåsippan ute i backarna står...

Jag tror jag börjar se ett mönster här; jag somnar precis överallt! I soffan, i bilen, i kyrkbänken, i väntan på middagen... Haaa, trött kanske?
Annars har det varit en ljuvlig dag med 16 grader och strålande sol! Började dagen med en 12 km lång jogg längs vägen. Landskapet är platt och med nästintill ingen vind blev det en skön tur. Mest för att få ur rastlösheten ur kroppen men även för att samla kilometer. Det är ju snart dags för Varvet!

Mamma och pappa rensar grenar och annat tjafs längs uthuset. Blir fint till sommaren.

Anyway, efter gudstjänsten traskade jag ut med solstolen i famnen. Hittade en plats i lä och (surprise) somnade efter en liten stund. Någon timma senare vaknade jag av att en bil svängde in på gårdsplanen. Ut for lilla A. "Faaaaarmooooor, faaaarfaaaar nu är jaaaag häääääär!!!!" ekade över bygden. Sötnosen är här och det med besked.

Vad händer, vem är du och vad har du i handen... Kor är vansinnigt nyfikna!

Äldste brors (förmodade) flickvän och jag tog en rejäl promenad när skuggorna blev långa. Härligt att få catcha upp vad som hänt sedan senast! Vinden rev i håret och doften från djuren letade sig ut till vägen. Precis som det ska vara på landet med andra ord, men jag kan inte påstå att det luktar så himla gott! (Haaa, sicken stadsbrud man har gått och blivit.)

Mjölkpallar existerar fortfarande. Mest för prydnad skull numer, men fint är det!

Nope, Så ska det låta har börjat på tv och de andra tittar med stor inlevelse. Jag vill också vara med!
Ta hand om er där ute!