onsdag 4 mars 2009

Nu är det slut med lallandet

Jag intervallhostar och det är precis i sin ordning. Kom på att det var ett bra tag sedan som jag körde intervaller. Ni vet på bana, i backe eller längs en vanlig raksträcka. Visserligen har jag tryckt upp pulsen i toppen på spinning, Power step och tvärs över salen när jag styrketränar.

Men det är inte samma sak som i ett kvalitetspass med intervaller. Dessutom är det bara två ynka månader kvar till Göteborgsvarvet (och inte ens en till Premiärmilen!) Nu är det slut med lallandet och dags att plocka fram träningsdiciplinen!

Alltså.
Eftersom min favoritbacke (den enda backen jag känner till hemmavid...) fortfarande leker istid, fanns bara en sak att göra: Attackera löpbandet.
Jag halvkopierade helt fräckt passet som Sofys körde häromdagen (Två km uppjogg, en grad lutning följt av åtta stycken åttahundringar, fyra grader lutning samt en km nerjogg, en grad lutning)

Jag kokade ihop min egna variant, kortade intervallerna med två hundra meter. I stället för 800 blev det således 600, det räckte och blev över... (Har trots allt inte intervallat sedan fjärde januari. Shame on me!)

Det blev:

två km uppjogg, en grad lutning; 14.43 min.
Åtta x 600 meter,, en minuts gångvila, fyra grader lutning.
(jag fipplade med lap-knappen och har inte exakta tider. De ligger inom ramen 2.22- 2.29 min. Förlåt! Ska göra om och göra rätt tills nästa gång!)
En km nedjogg; 6.49 min.

Pulsklockan tyckte:
Tid. 48.03 2 min
Tränings effekt: 4.4 (av 5)
Medelpuls: 88% av max
Maxpuls: 98 % av max

Och jag tyckte:

Svin-as-pain in the... Först var det "Äh, det här var väl ingenting!"
Jag slutade tänka så efter trehundra meter. När två intervaller återstod kippade jag rejält efter andan. Benen bar knappt och jag slet nästan värre än ryska straffångar i de sibiriska saltgruvorna. Gaaaalt, jobbigt!!!

Fast det så klart, det SKA kännas rejält. Man ska hellre vilja trilla av pinn än att utsätta sig för ytterligare 600 meter. Pulsen ska dundra och svetten svida i ögonen. Benen ska vara lika möra som en flintastek på midsommarafton. Det är själva vitsen med backintervaller.

Det är så man blir
starkare och snabbare.
Det är så man förbereder sig inför milen och Varvet.

Och jag känner mig- hör och häpna- väldigt nöjd över kvällens träning.

4 kommentarer:

JoHo sa...

Du är helt grym!!

Ruth sa...

joho: Wheeeey, tack!

Sofy sa...

6 intervaller ska det vara. och 2 minuters STÅvila! eller 1,5 om du skulle dra ner tiden. Det låter som ett bra genomförande, men du måste lära dig att vila när du vilar!!! Kram

Ruth sa...

sofy: Vad 17, mindes jag så fel! Inte konstigt att jag nästa avled... Vila när jag vilar. Antecknar och minns.
kram