miss sunshine har tagit ledig ikväll

Det övergår mitt arma förstånd hur humöret kan svänga så mycket på bara ett par timmar. När jag satt på tåget hem från Uppsala var jag strålande glad. Såg fram emot att äntligen få komma till gymmet igen. Efter en kvart på mitt favoritlöpband (det med tv i…) och kontstaterande att det var betydligt fler än vanligt, gav jag mig i dust med rumpa/ben. Någonstans mellan benböj i smithen, utfall med studs, benpress och raka marklyft sjönk modet. Fortsatte envetet med bakåtkick, dips och chins i maskin. Blev smått irriterad på tjejerna som ockuperade maskinerna för adductor och abductor i en hel kvart utan att göra något vettigt. Nästan på pin tji körde jag alla fyra seten utan vila när de väl hade gått. Letade en bra stund efter den andra kettelbellen på 12 kilo och tröttnade på att vänta på bosubollen som aldrig blev ledig.

Där fick det vara nog. Hur jag än försökte övertala mig själv gick det inte att fortsätta. Jag kände mig gnällig när tre tonårskillar kastade pilatesbollar mellan sig. Nä, tänkte jag, nu vill jag inte mer. Således skippade jag de sista övningarna och knatade upp till stretchdelen istället.

Nu är jag inte det minsta stolt över beslutet. Det är inte så här jag når toppformen. Det är inte på detta sätt som musklerna tonas och förbränningen sätter fart. Men jag har tur som en tok, tillsammans med bästa Sofy drar blir det en 20 kilometersrunda imorgon förmiddag. Ett pass där kroppen ska bränna fett istället för kolhydrater. För att det ska vara möjligt har jag sedan lunchen idag skurit ner rejält på kollisarna, inga alls imorgon, Nu kom jag på att jag förmodligen borde kört ett tömningspass ikväll för att optimera fettförbränningen. (Kanske en promenix innan frukost?)

Oh no, nu får jag sluta sura! En fantastisk vecka ligger bakom mig, det är helg med mängder av roliga händelser. Jag är glad, innerst inne. Och när jag vaknar imorgon kommer jag vara little miss sunshine igen.