Tråkmånsar

"Du kan ju krama den en stund, men vi måste lämna tillbaka den".

 Det ska visst julpysslas här på jobbet. Eller, pysslas är väl fel ord. Det ska snarare pyntas och en slags jullik känsla ska nedkallas. Under fikat pratade vi om vad som skulle införskaffas och någon nämnde gran.
"Det måste vara en rosa. Eller lila. Eller vit." tyckte jag och radade upp ett helt tjog med anledningar till varför vi skulle skippa den trista traditionella gröna granen till förmån för den mer fräckare varianten. Jag blev nedröstad så i den milda grad att jag inte ens fick följa med till affären.

När de sedan kom hem (med grön gran och pynt i "klassiska" färger") visade det sig att granen i själva verket var vit. Trots att det stod grön på förpackningen. Är det inte då- så säg- att det var MENINGEN att vi ska ha en vit?
Närå.
I skrivande stund åker de tillbaka till affären och köper en grön gran igen. Tråkmånsar.

Vit som snö. Men närå, DE vill ha en grön gran i stället.