Mellanmålar

Det har varit en sådan eftermiddag när deadlinen flåsat mig i nacken. Ungefär som ett osynligt spöke som anas i ögonvrån och ger kyliga rysningar längs ryggraden.  Eller för all del en giljotin med en slö bila, men som med tillräcklig frenesi nog kan gnaga fram några bloddroppar. Eller varför inte en ettrig liten terrier som hugger mot smalbenet och sliter i jeansen tills stora revor uppkommit.

Ok.
Jag ska sluta.
Fullt så blodigt är det faktiskt inte här. Men det är nog så stressigt att jag mellanmålar vid tangentbordet. Och i dag- tisdagen till ära- blev det säsongspremiär för pepparkakor. De smakade precis lika gott som jag mindes. Med andra ord: Fler pepparkakor åt folket!