Det här med Tigerbalsam på söndervärkta muskler är säkert en bra idé. Tanken är förmodligen att det ska lindra och luckra upp det där som gör så rackans ont. Och det fungerar säkert utmärkt om:
A) det insmorda området inte är större än en tändsticksask
B) inte halva burken används
Fast det där kunde ju jag inte riktigt styra. Inte när det var jag som gnällde över träningsvärken som höll ryggen i skamgrepp. Nåväl. Vi är alla grinollar med jämna mellanrum och i går kväll var det visst min tur. Jag kanske bör skylla mig själv som glatt nickade åt förslaget att låta Tigerbalsam driva ut det onda. Men då hade jag inte riktigt räknat med att rejäla grabbnävar skulle gnussas in på axlar och rygg.
Först kändes inget.
Sedan kändes inget.
Därefter kom allt.
Det ömsom brann.
Det ömsom isade.
Efter en stund kom frossan och jag hackade tänder som om självaste influensan intagit mig. Det kändes som om jag hade rullat mig lite för länge i snön efter bastun och att dörren efteråt gått i baklås. Varken filtar eller tröja hjälpte. Jag hyperventilerade ena minuten för att inte andas alls den andra. Det höll i sig en och en halv timma. Sedan somnade jag i ren utmattning.
Ryggen brinner fortfarande. Men träningsvärken är puts väck. Se där, det kanske inte var så tokigt med Tigerbalsam ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar