Efter lunchen måste man så klart ha kaffe med dopp. Precis som på den gamla goda tiden när Edvard Persson spatserade runt på landsvägar och sjöng om gåsapågar och Kalle:ar på spångar.
Men att lägga från mig kakan visade sig vara ett stort misstag. A big no-no och ne le ferai plus. Kollegan Erich som satt rakt över norpade den leopardsnabbt. Men en tugga är bättre än inget alls- och jag kan dessutom ta hissen upp utan dåligt samvete.
3 kommentarer:
Den där Erich verkar inte vara en snäll kollega, men har han kropp som en leopard oxå?
Hahaha, you snooze you lose ;) ? Vad fin din nya header är! Fast jag gillade den gamla också. Din blogg var faktisk en av de första träningsbloggar jag följde, för att den var trevlig, men även för att jag tyckte att du hade så söt design, med lilla guiden i högerkolumnen :D .
ruthger: (haha, fint namn hörru!) Erich är en helt fantastisk kollega när han inte snor mina kakor. Men han har varken prickig päls eller är 4 meter lång i utsträckt läge... Men snabb i kaknallningen, det är han.
Soffan: Tack, tack! Kände för en förnyelse så här i vårtider.
Är det sant, var min bland de första?! Nu blir jag ju riktigt glad!! :) (Jag gillar själv min guide hur man använder bloggen. Lite oväntat för en träningsblogg.)
Skicka en kommentar