Strax före halv nio i morse hämtade jag ner skidorna från vinden. Där har de stått sedan förra året då vi var ett gäng som var en helg i Mora. Men i onsdags fick jag förslaget att följa med och åka i Ågesta som ligger söder om Söder. Så klart att man tackar ja!
Alltså.
Jag petade bort gammal fästvalla, la på ett par lager till och gnuggade som om jag försökte göra upp eld. Kokade gröt och tänkte att om Gunde laddade med sånt på sin tid, går det alldeles utmärkt för mig med. Som en sann stockholmare langade jag upp skidorna på axeln och kuskade ner till T-banan.
Så var det då dags att se om fjolårets skidande fortfarande satt kvar i kroppen. De andra hade redan åkt en 7-8 gånger i år. Jag ville inte vara släpklossen utan tyckte att de kunde sticka i väg i sitt tempo.
Den första kilometern var lite vinglig. De följande försökte jag få in staljen och koordinationen. Totalt blev det 8 km och det räckte alldeles utmärkt för mig. Det allra mesta var riktigt bra: lagom kallt, bra spår- om än lite isiga och bra valla. Klart att jag fick slita och det kändes verkligen att det var ett år sen senast. Men jag är nöjd över att jag ändå inte kom så långt efter de andra. Jag hoppas på en ny tur redan nästa helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar