För att ge ett exempel hur min milda besatthet kan yttra sig:
I våras tjuvlyssnade jag på ett samtal mellan en PT och hennes kund. (Ok, jag stretchade och de stod rakt under loftet) Kunden hade inte gått ner i vikt, vilket tydligen var målet. Han bedyrade att inget förutom det "godkända" landade i kundkorgen. PT:n hummade och skrev i sina papper och tyckte att de nog fick ändra strategi. Ett par dagar senare såg jag kunden i min lokala matbutik. "Aha" tänkte jag och drog på mina imaginära spionbrillor. Och där, my darlins, skådade jag hur Gorbys storpack fick sällskap tillsammans med hotdogs och sockerstinn läskeblask. "Hallå där", ville jag ropa. "Inte konstigt att du inte får de förväntade resultaten när du tjoffsar i dig allt det här".
Alltså.
Vad man stoppar i sig har således betydelse hur träning och uppsatta mål går. Hur kom jag då att tänka på det här idag? (Mycket bra fråga!) I morse när jag satt på tåget till Uppsala såg jag att en gymnasietjej i sätet framför pimplade energidryck. Jag kunde även lokalisera ett prassel, men var inte säker på vad det var för något. När hon hade rest sig såg jag det här:
Energidryck och chips. Hurra, vilken bra frukost! För att vara rejält cynisk; är det inte märkligt hur många det är som gnäller om att de är trötta och sega, inte får bukt med vikten och inte vet hur de ska göra. Men det är inte vidare konstigt när flera hivar i sig saker som uppenbarligen varken är bra för kropp eller sinne. Jag tror att Sveriges invånare skulle må avsevärt bättre om man bara började dagen med en bra frukost. Och dit räknas inte burk energidryck och en chipspåse. Då är det bättre att man skippar den helt och hållet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar